Bea

Jag ryser av välbehag när jag kommer in i en tatueringsstudio. Det ligger något magiskt i lukten av färgerna. När jag var liten ville jag bli en känd konstnär, men när min släkt sa att konstnärer ofta blir kända efter att de dött ändrade jag åsikt ganska snabbt. Jag ville ju vara känd när jag levde, inte när jag hade dött! Nu har jag kommit på den perfekta konstnärsstilen. Eftersom jag blir så lyrisk när man pratar om tatueringar, så varför inte bli tatuerare? Jag tänkte börja plåga min omgivning med att måla på dem för att se om jag har någon chans. Eftersom jag har typ 50 olika drömyrken, så märks det väl om jag kommer ha tid för minst 3 års lärling. Men viljan finns absolut där! 

Denna tatuering gjorde Mika på mig i Juni 2008. Han har sin tatueringsstudio, Voodootattoo, i centrala Lysekil och delar studio med M-house piercing och permanent make-up. Jag kan bara säga en sak: Jag älskar denna tatuering!