Ångest
Jag erkänner, jag har ångest. Ångest för att inte ha något jobb, ångest för att jag inte kommer komma in på högskolan och ångest för att jag inte vet vad jag ska göra när lägenheten inte längre är min.
Men varför har jag då ångest? Jag brukar alltid vara lugn och veta att allt ordnar sig, för det gör det ju! Det är ju inte direkt att jag ska dö om tre månader. Att jag skulle bli "game over" och vara tvungen att köra om hela livet för att jag glömt att spara. Nej, det fungerar ju inte riktigt så. Jag stressar upp mig alldeles i onödan.
Det kommer vara folk som hjälper mig att flytta, eller hur? Och jag har tre månader på mig att fixa allt annat. Och under tiden är jag ju faktiskt vikarie, jag kommer ju få några timmar så jag kan betala räkningar. Det är det jag är orolig för. Att inte kunna betala räkningar! Är inte det sjukt? Man jobbar och jobbar. Man betalar skatt, har betalat skatt sedan jag var 16, men det enda man är orolig för när man blir utan arbete är att man ska kunna betala räkningar! Inte att man ska kunna köpa mat eller ha någon stans att bo. Nej, att kunna betala sina räkningar!
Men jag vet att allt kommer att gå bra. Jag måste bara hitta min lugna sida, sluta skaka i hela kroppen, och börja packa och slänga saker. Jag kommer inte att dö!
Men varför har jag då ångest? Jag brukar alltid vara lugn och veta att allt ordnar sig, för det gör det ju! Det är ju inte direkt att jag ska dö om tre månader. Att jag skulle bli "game over" och vara tvungen att köra om hela livet för att jag glömt att spara. Nej, det fungerar ju inte riktigt så. Jag stressar upp mig alldeles i onödan.
Det kommer vara folk som hjälper mig att flytta, eller hur? Och jag har tre månader på mig att fixa allt annat. Och under tiden är jag ju faktiskt vikarie, jag kommer ju få några timmar så jag kan betala räkningar. Det är det jag är orolig för. Att inte kunna betala räkningar! Är inte det sjukt? Man jobbar och jobbar. Man betalar skatt, har betalat skatt sedan jag var 16, men det enda man är orolig för när man blir utan arbete är att man ska kunna betala räkningar! Inte att man ska kunna köpa mat eller ha någon stans att bo. Nej, att kunna betala sina räkningar!
Men jag vet att allt kommer att gå bra. Jag måste bara hitta min lugna sida, sluta skaka i hela kroppen, och börja packa och slänga saker. Jag kommer inte att dö!
